Historik

Det småländska Stockholm

– glimtar ur Smålands Gilles historik

 

Smålands Gille i Stockholm bildades år 1890. Bildandet av Smålands Gille i Stockholm är beskrivet i Aftonbladet den 26 mars 1890: ”Bildandet av ett småländskt gille i huvudstaden beslöts vid ett i går           (d. 25/3, Maria Bebådelsedag) under direktör I O Cederborgs ordförandeskap hållet, talrikt besökt möte i Runans (senare Gillet vid Brunkebergs torg) stora festivitetssal”.

Gillets ändamål skulle vara att utgöra ett samband mellan i Stockholm vistande småländska och öländska män och kvinnor till gemensam nytta och trevnad. Detta ändamål finns alltjämt kvar i stadgarna och har senare kompletterats med ”att stärka kontakten med hembygden”. I stadgeförslaget föreslogs fem kronor för män och tre kronor för kvinnor i årsavgift. Förslaget ändrades till tre kronor för både män och kvinnor.

Under de första decennierna pendlade medlemsantalet mellan 120 och 170. På 1950-talet hade Gillet som mest närmare 600 medlemmar. Under senare år har antalet legat ganska stabilt på cirka 400 medlemmar.

En viktig del i verksamheten från början var, att medlemmarna skulle samlas till fester. Gillets högtidsdag skulle firas årligen på S:t Sigfridsdagen den 15 februari. Och under höstarna samlades gillet också till fest.

Under senare år har Gillet på sitt program haft fyra stående inslag, nämligen årsmötet i februari, vårfesten i Spegelsalen på Grand Hôtel, kyrksöndag i oktober och höstmöte i november. Gillets årsmöte rönte under många år ett ringa intresse. Ibland var det endast styrelseledamöterna och en eller ett fåtal medlemmar som kom till mötena. Men från 1998 blev det ändring. Sedan dess har det vid årsmötet alltid funnits en talare med småländsk anknytning och deltagandet i årsmötet har stadigt legat på cirka 100 medlemmar.

En mycket uppskattad programpunkt är vårfesten på Grand Hôtel. Deltagarantalet brukar ligga mellan 80 och 140. Vid vårfesten delas Gillets stipendium ut. Det bukar också bjudas på underhållning, och efter supén är det dans till midnatt.

Sedan många år anordnar Gillet kyrksöndag med efterföljande kaffe och ostkaka. Under många år samlades gillet i Seglora kyrka på Skansen, men under de senaste åren har vi använt oss av Slottskyrkan och Stadsmissionen.

Vid höstmötet brukar Gillet bjuda in någon aktuell person med småländsk anknytning. Även höstmötet brukar samla runt 100 medlemmar. En viktig del i aktiviteterna är den sociala gemenskapen medlemmarna emellan. Medlemmarna brukar anmäla sig tidigt till mötena och komma i mycket god tid för att det skall bli gott om utrymme för samspråk och möjlighet att delge varandra vad som hänt sedan sist.

Utöver de stående programpunkterna har Gillet under årens lopp anordnat studiecirklar, författaraftnar, studiebesök och resor.

Gillet delar ut stipendier till universitets- och högskolestuderande vid Linnéuniversitetet och Jönköpings högskola. Detta har skett 1945- 1947, 1998 och 2000 och sker sedan 2009.

Gillet har också satt spår i litteraturen. Åren 1941-1943 tog Gillet fram ett kulturellt storverk, nämligen En bok om Småland, på hela 496 sidor. Boken innehåller artiklar, skrivna av olika författare, om skilda ämnen såsom natur, näringsliv, historia, personhistoria, idrott, skolväsende, kyrkligt liv och andra former av kulturellt liv i Småland. Boken trycktes i 3 000 exemplar, och med litet tur kan den finnas att uppbringa på antikvariat.

I samband med Gillets 100-års jubileum utgav Gillet boken Det Småländska Stockholm, 96 sidor, med tio uppsatser i skilda ämnen. Vid 125-årsjubileet 2015 gav Gillet ut boken Smålänningar i Stockholm. I den berättas om trettio smålänningar som gjort betydande avtryck i Stockholm under de senaste decennierna – från Alice Babs till Alice Bah Kuhnke.

I skriften Småland i Stockholm – Axplock av minnen och händelser, utgiven 2017, berättar Carl-Gunnar Peterson om Smålands Gille under de senaste 25 åren, då han varit styrelseledamot. Den som är intresserad av skriften kan kontakta Carl-Gunnar: carl-gunnar.peterson@telia.com