Smålands Gille

Aktiviteter

11 december 2018

Höstmöte 2018 med Emy Stahl

Det blev en minnesrik kväll för oss hundra i Bullkyrkan. Vi kom ihåg psalmerna vi sjöng som barn i våra söndagsskolor i Småland. Nästan alla skrivna av Lina Sandell. Plötsligt stod hon där framför oss på scenen och inbjöd oss att sjunga med: ”Jag kan inte räkna dem alla”, ”Jag är en gäst och främling och”Tryggare kan”.

Emy Stahl, uppvuxen i Tenhult, iklädde sig Linas liv och garderob. Från de tidiga åren som sjuklig prästdotter i fagra Fröderyd uppe på det småländska höglandet till de sista åren som välkänd författarinna och borgardam i stor hatt med flor i Stockholm. Många dramatiska händelser under hennes livsresa färgade av sig i hennes diktning: Att som förlamad plötsligt bli helbrägdad och kunna kliva upp ur sängen och möta familjen i dörren, när de kom hem från kyrkan; hennes älskade pappa och läromästare Jonas dramatiska drunkning under deras ångbåtsresa på Vättern; flytten från landet till jobb i Stockholm; giftermål med den sju år yngre Oscar Berg och deras enda barns död vid födelsen.

Emy, som studerar vid Stockholms Konstnärliga Högskola, hade själv skapat denna livsmonolog i ord och toner och framförde den så autentiskt att hon blev till Lina framför oss. Efteråt frågade jag henne hur hon upplevde kvällen med den småländska diasporan i Stockholm?

– En mycket trevlig kväll. Det var första gången jag framförde föreställningen i Stockholm, så det kändes lite speciellt och pirrigt. Tur att jag hade en så stöttande åhörarskara, som sjöng med så hjärtligt! Sedan var det väldigt trevligt att få äta och umgås. Jag och en i mitt bordssällskap blev väldigt glada, när vi kom fram till att vi båda gått på Per Brahe-gymnasiet i Jönköping.

Hur gillar du livet i Stockholm? Du har ju följt Lina i spåren. Liksom de flesta i vårt Gille.

– Jag har bott i Stockholm i snart tre år. De första två åren hade jag svårt att känna mig hemma. Nu har jag fått tag på ett bra boende och börjar trivas bättre och bättre. Men när jag säger att jag ska ”åka hem”, då menar jag fortfarande att jag ska åka till Jönköping

Har du, när du studerat Linas liv, sett något som tyder på att hon var medlem eller medverkade i arrangemang av Smålands Gille i Stockholm?

– Nej, ännu inte, svarade Emy diplomatiskt. Men spekulerar jag, visst finns många indicier som pekar i den riktningen. Gillet grundades 1890 av bl.a. inflyttade präster och köpmän från Småland, som rimligen också tillhörde Linas och Oscars umgängeskretsar i Stockholm, då en av de minsta huvudstäderna i Europa. Säkert är att många av de tusen som inte fick plats inne i Solna kyrka vid Linas begravning en sommardag 1903, men följde henne till graven, var smålänningar. Det behövdes inga psalmböcker, då heller, när de med en röst spontant stämde in i ”Tryggare kan”.

Nils Förander nils.forander@comhem.se

Emy Stahl som Lina Sandell
« Alla aktiviteter